Så kartlägger du branschstrukturen i en kommun

Börja med syftet och avgränsa kommunen

Syftet styr valet av enhet. Beskriver kartläggningen var verksamhet bedrivs lokalt är arbetsstället rätt enhet, eftersom samma företag kan verka på flera orter. Gäller ägande, företagsformer och aktiebolagsstruktur är företaget rätt enhet. Avgör först om frågan gäller lokala arbetsplatser eller registrerade företag, och håll enheten oförändrad genom hela kartläggningen så att siffrorna blir jämförbara.

Bestäm även geografisk nivå. Kommunnivå är vanligast; SCB publicerar statistik för Sveriges 290 kommuner. För att komma närmare verkligheten kan du använda tätort – SCB definierar det som sammanhängande bebyggelse med minst 200 invånare – eller demografiskt statistikområde (DeSO), som kan användas i SCB:s kartverktyg för att färga in områden efter värden.

Fastställ tidpunkten. Statistiken i Kommuner i siffror avser den 31 december det angivna året, och all statistik där kommer från SCB:s Statistikdatabas. Kombinerar du egna registeruttag med den statistiken måste båda dateras, eftersom företagsregistret uppdateras löpande och inte är låst vid ett årsskifte.

Använd SCB:s företagsregister som grund

SCB:s allmänna företagsregister omfattar Sveriges alla företag, myndigheter och organisationer samt deras arbetsställen. Registret uppdateras fortlöpande med uppgifter från Skatteverket, Bolagsverket och SCB:s egna utredningar. Det är ursprungskälla till många andra företagsregister och urvalsram för statistiska undersökningar, vilket gör det till det mest heltäckande utgångsmaterialet för en branschkartläggning.

Sedan den 26 juni 2025 tar SCB inte längre avgifter för uppgifter ur företagsregistret, efter ett regeringsbeslut om ändring i förordningen om det allmänna företagsregistret. Därför har SCB tillgängliggjort ett avgiftsfritt API med aktuella data om företag och arbetsställen. Andra tjänster, som Aviseringar och NÄRA, tillhandahålls fortfarande enligt gällande prislista.

Registrets omfattning: 1 804 297 företag och 1 436 285 arbetsställen. Av företagen drivs 36 procent som enskild firma och 44 procent som aktiebolag, och 99,7 procent är privatägda. Av totalt 800 241 aktiebolag ägs 2 117 av kommuner – en liten grupp, men viktig att särskilja om du vill beskriva offentligt ägande.

Rättslig grund är SFS 1984:692, förordningen om det allmänna företagsregistret, och SFS 1984:533, lagen om arbetsställenummer. SCB har sedan 1963 i uppdrag att föra ett centralt företagsregister, och uppgifterna omfattas bland annat av 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400).

Välj om du räknar företag eller arbetsställen

Företag och arbetsställen är två olika enheter i samma register, och skillnaden syns i antalet: 1 804 297 företag mot 1 436 285 arbetsställen. Ett företag kan ha flera arbetsställen, exempelvis butiks- eller kontorslokaler på olika adresser. Att arbetsstället är en egen enhet framgår av lagen om arbetsställenummer (SFS 1984:533), som reglerar numret, och av att SCB i augusti varje år skickar en enkät till alla företag med fler än ett arbetsställe inför deras redovisning av kontrolluppgifter till Skatteverket.

Valet påverkar branschbilden. Räknar du arbetsställen syns verksamheten där den bedrivs, vilket ger en mer rättvisande bild av lokala arbetsplatser och av kommuner med många filialer, kedjor och koncernbolag. Räknar du företag hamnar hela verksamheten på det registrerade företaget, vilket passar för att beskriva företagande, ägarstruktur och företagsformer.

Blanda därför inte de två storheterna i samma tabell utan att ange vilken som används. Redovisa alltid både enhet och det datum eller den registerversion som siffrorna kommer från.

Rensa och gruppera efter bransch

Branschuppgifterna kommer till stor del från Skatteverkets veckovisa uppdateringar, som bland annat omfattar ändringar av namn, adress och bransch samt registreringar i momsregistret, arbetsgivarregistret och F-skatteregistret. Därför kan branschkoden för samma företag ändras mellan två uttag, och en lista som är några månader gammal kan ha inaktuella koder. Datumstämpla varje uttag.

Rensa bort poster som inte längre är aktiva innan du grupperar. SCB uppger att cirka 100 000 företag nyaktiveras varje år (registrerade med moms, F-skatt eller som arbetsgivare) medan cirka 76 000 avaktiveras. Dessutom ändrar cirka 180 000 företag och arbetsställen adressuppgifter, och cirka 15 000 företag byter namn varje år. En aktivitetsmarkör eller kontroll mot moms-, F-skatt- och arbetsgivarregistrering är därför ett praktiskt sätt att skilja verksamma från vilande poster.

Gruppera sedan verksamheterna i nivåer: en grov för översikt och en finare för detaljerade grupper, så att små branscher inte döljs i en bred restpost. Kontrollera särskilt företag som bytt bransch, eftersom de kan hamna i två grupper vid jämförelse över tid.

Räkna fram kommunens branschprofil

Bygg tabellen som antal per bransch, välj en enhet i taget – företag eller arbetsställen – och summera. En första översiktlig profil är antal arbetsställen per bransch, eftersom den visar var arbetstillfällena ligger geografiskt. En andra profil är antal företag per bransch, som visar hur många självständiga verksamheter som finns i respektive område.

Registret gör det möjligt att dela upp materialet på företagsform och ägande. På riksnivå är 44 procent aktiebolag och 36 procent enskild firma, och 99,7 procent av företagen är privatägda. Motsvarande andelar för din kommun visar om profilen skiljer sig från riket – till exempel om enskild firma dominerar mer än vanligt, vilket påverkar både omsättningsstruktur och antalet arbetsgivare.

Särredovisa offentligt ägda aktiebolag om kommunen har sådana, annars blandas de in i den privata företagsbilden. På riksnivå handlar det om 2 117 kommunägda aktiebolag av 800 241. Använd rikssiffrorna som jämförelsemått och redovisa alltid hur stor andel av kommunens poster som ligger utanför jämförelsen.

Kartlägg var verksamheterna finns

SCB ansvarar för de geografiska indelningar som används allmänt i statistikredovisning och visar både nuvarande indelningar och förändringar över tid. I kartverktyget kan du koppla statistik till regionala indelningar, bland annat per demografiskt statistikområde (DeSO), och färga in områden efter värden eller förse dem med symboler. Det är den enklaste vägen från branschlista till karta över var verksamheterna ligger.

För att placera enskilda arbetsställen behöver du geodata, det vill säga beskrivningar av sådant med geografiskt läge – en ort, en verksamhet eller en befolkning kopplad till en plats. SCB tillhandahåller både öppna och avgiftsbelagda geodata, och utbytet av geodata inom Europa regleras av Inspire-direktivet.

Använd REGINA, SCB:s uttagssystem för regionala indelningar, för att följa indelningarnas utveckling och se gränserna för ett valt år. Det är avgörande vid jämförelse av en karta över tid, eftersom områdesgränser och kommuntillhörighet kan ha ändrats mellan åren.

Sätt branschstrukturen i befolkningssammanhang

Komplettera branschsiffrorna med befolkningsuppgifter från Kommuner i siffror, där SCB samlat statistik om Sveriges 290 kommuner och du kan jämföra kommuner. All statistik i appen kommer från Statistikdatabasen och avser den 31 december det angivna året, så befolkning och företag kan dateras till samma tidpunkt.

Medelåldern är ett användbart mått för att bedöma underlaget för olika branscher. SCB räknar medelålder utifrån ålder i antal dagar, och en persons ålder i befolkningsstatistiken baseras på födelseuppgifterna i personnumret.

Tätortsgraden visar var kundunderlaget finns. En tätort är sammanhängande bebyggelse med minst 200 invånare, och SCB redovisar folkmängd och landareal i och utanför tätorter per region. Där finns också markanvändning: bebyggd och anlagd mark är mark med byggnader och tillhörande mark, som trädgårdar, parkeringsplatser och upplagsytor, eller mark med andra typer av anläggningar.

För att beskriva regional ekonomisk aktivitet mellan de årliga sammanställningarna kan du använda SCB:s regionala korttidsindikatorer, en förteckning över kvartals- och månadsstatistik på länsnivå.

Följ förändringar över tid

Företagsregistrets löpande uppdateringar gör det möjligt att beskriva flöden, inte bara nivåer. Skatteverkets uppgifter uppdateras varje vecka och omfattar nyregistreringar, avregistreringar, ändringar av namn, adress och bransch samt registreringar och avregistreringar i momsregistret, arbetsgivarregistret och F-skatteregistret. Årligen nyaktiveras cirka 100 000 företag och cirka 76 000 avaktiveras, vilket ger en bild av nyetablering och avveckling som du kan bryta ned per bransch.

Rensa bort inaktiva poster innan du jämför år, annars blandas avvecklade verksamheter in i utfallet. En avaktiverad post betyder att företaget upphört med moms, F-skatt eller arbetsgivarskap; en nyaktiverad att det tillkommit på någon av dessa grunder. Skillnaden mellan nyaktiverade och avaktiverade är nettoförändringen, medan bruttosiffrorna visar omsättningen av företag.

Ta hänsyn till ändrade kommungränser. SCB redovisar folkmängden 1970–1990 enligt kommunindelningen 1990, medan folkmängden från 1991 och framåt följer kommunindelningen den 1 januari året efter det år siffran gäller. Sedan 1991 har bland annat Gnesta och Trosa brutits ur Nyköping 1992, Bollebygd ur Borås och Lekeberg ur Örebro 1995, Nykvarn ur Södertälje 1999 och Knivsta ur Uppsala 2003. Vid sådana utbrytningar minskar den ursprungliga kommunens befolkning och grafen får ett hack nedåt, medan den nya kommunens graf börjar det år kommunen bildades.

För sammanslagna och nybildade kommuner från 1977 och framåt finns en sammanställning hos SCB. Använd REGINA för att se vilka gränser som gällde ett visst år innan du jämför äldre och nyare siffror för samma kommun.

Presentera och granska kartläggningen

Ange alltid tidpunkt och definition nära tabellen. Statistiken i Kommuner i siffror avser den 31 december det angivna året, medan företagsregistret uppdateras löpande med veckovisa uppgifter från Skatteverket. Skriv om siffran gäller ett årsskifte eller ett uttagsdatum, och om den avser företag eller arbetsställen.

Hänvisa till källan på den nivå där uppgiften finns. Kommuner i siffror länkar i varje avsnitt till tabellen i Statistikdatabasen, där läsaren kan kontrollera definitioner och göra egna uttag. För geografiska jämförelser kan kartverktyget användas med samma indelning som tabellen bygger på.

Vill du komplettera med hur företag upplever kommunen finns två etablerade mätningar. Svenskt Näringsliv presenterar en årlig rankning av företagsklimatet i landets 290 kommuner; Malmö hamnade 2025 på plats 193, jämfört med plats 175 året innan. SKR:s mätning Insikt bygger i stället på enkäter till företag med avslutade ärenden inom bygglov, miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll samt serveringstillstånd; Malmö nådde ett samlat NKI på 70 för mätåret 2025 och 199 kommuner ingick.

Håll isär vad mätningarna visar. Rankningar och NKI beskriver företagens upplevelse av kommunens service och klimat, inte kommunens branschstruktur. Presentera dem i ett separat avsnitt med egen källa och eget mätår, så att de inte förväxlas med registerbaserade uppgifter om antal företag och arbetsställen.

Malmös företagsklimat i nationell jämförelse (2025)

Svenskt Näringslivs rankning (2025) — Plats 193