Branschkartor i Sverige: så kartlägger du en näringsgren med SNI och offentlig statistik

Vad en branschkarta är – och vad den kan svara på

En branschkarta avgränsar en näringsgren systematiskt med SNI-koder och offentlig statistik.

Den visar marknadens uppbyggnad, vilka företag som finns där, konkurrensen, var kompetensen finns samt hur inköp och leverantörskedjor hänger samman.

SNI är svensk standard för att klassificera företag och arbetsställen efter ekonomisk aktivitet. Den är central för bland annat ekonomisk statistik, enligt SCB.

SNI-koder används i nästan all ekonomisk statistik. De påverkar företagens villkor: avdragsrätt, försäkringspremier, kreditvärdighet, företagsstöd och riktad information om regeländringar.

En korrekt SNI-kod ger branschspecifik information och ligger till grund för statistik och kreditriskbedömningar. Det påverkar möjligheterna till lån och försäkringar.

Avgränsningen avgör kartans användning. En bred avdelning ger översiktlig marknadsbild; en finare detaljgrupp ger mer precis konkurrentbild men kan ge färre observationer.

Låt syftet styra både valet av SNI-nivå och vilken statistik som används.

SCB:s allmänna företagsregister kallas Företagsregistret. Där finns 1 804 297 företag och 1 436 285 arbetsställen.

Företagsdatabasen (FDB) är ett register över samtliga företag, myndigheter, organisationer och deras arbetsställen. FDB är urvalsram och basregister för SCB:s ekonomiska statistik.

SCB:s branschnyckeltal ger 46 nyckeltal för cirka 800 branscher, som median och kvartilvärden. Jämförelse sker på branschnivå och antal anställda.

I Statistikdatabasen väljer du tabell, variabel och visar resultat. Där finns FDB-tabeller och branschnyckeltal; uttag kan göras via PxWebApi v1 och PxWebApi v2.

Regionala branschnyckeltal finns på kommun och län i Statistikdatabasen. De gör regionala branschkartor möjliga.

Ett exempel: avdelning I Hotell- och restaurangverksamhet. I Statistikdatabasen kan du hämta FDB-tabeller efter näringsgren och storleksklass. Branschnyckeltal ger 46 nyckeltal för cirka 800 branscher.

Offentlig statistik från SCB kan sätta branschen i ett större sammanhang. SCB ansvarar för klassifikationen SNI, som är viktig för bland annat ekonomisk statistik.

För regionala analyser finns material om BRP och nationalräkenskaper.

Från avdelning till detaljgrupp: så väljer du rätt SNI-nivå

SNI är hierarkiskt uppbyggt: avdelning, huvudgrupp, grupp, undergrupp och detaljgrupp.

SNI och EU-standarden NACE Rev. 2.1 är identiska på de fyra första nivåerna. Den femte nivån, detaljgrupp, är en svensk tilläggsnivå, enligt SCB.

SNI 2025 har 22 avdelningar, 87 huvudgrupper, 287 grupper, 651 undergrupper och 835 detaljgrupper.

NACE Rev. 2.1 har 651 koder på finaste nivå; SNI har 835.

Ju finare nivå, desto precisare karta – men också känsligare för felklassificering och färre enheter per kod.

Avdelningarna rymmer vitt skilda verksamheter: A Jordbruk, skogsbruk och fiske, C Tillverkning, F Byggverksamhet, G Handel och I Hotell- och restaurangverksamhet.

En SNI-kod är en femsiffrig branschkod som klassificerar företag efter huvudsaklig verksamhet. I SNI-sök kan du klicka dig vidare från avdelning till rätt kod.

Börja med avdelning och gå sedan nedåt i nivåerna. Kontrollera att koden motsvarar den verksamhet som faktiskt bedrivs.

Använd SCB:s söksystem SNI-sök för att hitta koden som bäst motsvarar verksamheten.

När rätt kod är hittad registrerar du den hos Skatteverket via verksamt.se.

Skatteverket registrerar endast SNI-koder för verksamheter som har påbörjats eller ska påbörjas inom kort, enligt SNI-sök.

SNI 2025 i praktiken: versioner, nycklar och historiska jämförelser

SNI 2025 ersatte SNI 2007. Tidigare versioner är SNI 2002, SNI 92 och SNI 69.

En ny SNI-version arbetas fram vid en internationell revidering av näringsgrensindelningar, enligt SCB.

Uppdateringen skulle bättre spegla förändringar i näringslivet, särskilt inom IT- och tjänstesektorerna, och harmonisera svenska koder med uppdaterade europeiska standarden NACE.

SNI 2025 gäller i samhället och stämmer överens med NACE Rev. 2.1. Den nationella versionen fastställs av SCB:s generaldirektör och godkänns av EU enligt förordningen för NACE.

NACE är obligatoriskt inom det europeiska statistsystemet, enligt SCB.

Från och med den 8 december gäller SNI 2025 i samhället och stämmer överens med NACE Rev. 2.1.

För en branschkarta över tid måste du veta vilken SNI-version underlaget bygger på. SCB redovisar nycklar mellan versionerna samt koder och benämningar för olika nivåer.

I Statistikdatabasen finns FDB-tabeller per SNI2007, SNI2002 och SNI92. Det ger historiska jämförelser av företag och anställda.

FDB-tabellerna visar bland annat Företag (FDB) efter näringsgren SNI2007 och storleksklass, år 2008–2025. Företag och anställda (FDB) efter näringsgren SNI2007 och storleksklass finns för år 2008–2013.

Nycklar mellan SNI-versionerna redovisas av SCB. Använd dem när du jämför kartor över tid.

I SCB:s Klassifikationsdatabas finns SNI- och NACE-versionerna att hämta.

SCB har publicerat de nya koderna på sin webbplats. På verksamt.se finns en ny e-tjänst där företagare kan uppdatera sin kod.

Varifrån SNI-koderna kommer: registrering, register och offentlighet

SCB ansvarar för klassifikationen SNI. Skatteverket ansvarar för inhämtandet av SNI-koder, som sker när företag registrerar sina verksamheter där.

Skatteverket lämnar SNI-koder vidare till SCB:s allmänna företagsregister. Registret är offentligt, och SNI-koder kan lämnas ut och spridas via exempelvis internetbaserade tjänster, enligt SCB.

SCB har enligt riksdagens beslut sedan 1963 i uppdrag att föra ett centralt företagsregister. Förordningen om det allmänna företagsregistret är SFS 1984:692.

Lagen om arbetsställenummer är SFS 1984:533. Offentlighets- och sekretesslagen har bestämmelser i SFS 2009:400, 24 kap. 8 §.

Regeringen har beslutat om ändring i förordningen om det allmänna företagsregistret. Ändringen trädde i kraft den 26 juni 2025.

Företagsregistret uppdateras kontinuerligt med uppgifter från Skatteverket, Bolagsverket och SCB:s egna utredningar. Det är ursprungskällan till många andra företagsregister.

SCB har tillgängliggjort ett avgiftsfritt API med aktuella data om företag och arbetsställen. Övriga tjänster, som Aviseringar och NÄRA, tillhandahålls enligt prislista.

En branschkarta byggd på offentlig statistik och registeruppgifter vilar ytterst på företagens egen registrering. Frågor om SNI kan ställas till SCB via [email protected].

Att registret är offentligt gör att SNI-koder kan användas i externa tjänster och databaser. Kvaliteten på en branschkarta beror ändå på hur väl företagen registrerar och uppdaterar sina koder.

Företag eller arbetsställe – välj enhet innan du räknar

SNI klassificerar både företag och arbetsställen efter verksamhet, enligt SCB. Valet av enhet påverkar vad kartan visar.

Ett företag kan ha verksamhet på flera orter och därmed flera arbetsställen. SNI-koden kan avse företagets huvudverksamhet eller arbetsställets verksamhet.

SNI-koder klassificerar företag efter huvudsaklig verksamhet.

Företagsregistret innehåller 1 804 297 företag och 1 436 285 arbetsställen. Det visar skillnaden mellan de två enheterna.

36 procent av företagen bedrivs som enskild firma och 44 procent som aktiebolag. 99,7 procent av företagen är privatägda.

2 117 aktiebolag av 800 241 aktiebolag totalt ägs av kommuner.

FDB innehåller samtliga företag, myndigheter, organisationer och deras arbetsställen. Använd samma enhet genom hela kartläggningen.

Bestäm tidigt om kartan ska utgå från företag eller arbetsställen, och från huvudverksamhet eller alla förekommande SNI-koder. Gör samma val i sökning, filtrering och sammanställning; annars blir jämförelser och summeringar missvisande.

För rekryterings- eller inköpsanalys kan arbetsställen och lokalisering vara viktigare. En konkurrentbild utgår ofta från företag som juridiska enheter. Välj enhet efter syftet.

Kvalitet i kartan: felkoder, inriktningsbyten och automatisk omklassificering

En felkälla är att företag inte uppdaterar SNI-koden efter ändrad inriktning. Ändra koden när företaget byter inriktning, enligt SNI-sök.

En annan felkälla är att verksamheter registreras på alltför grov nivå. Om koden bara anger avdelning eller huvudgrupp blir kartan trubbig och kan blanda in företag med olika verksamhet.

Kontrollera att koden ligger på rätt nivå för kartans syfte.

När SNI-versioner byts kan kodbyten ske automatiskt. Om företag inte uppdaterar aktivt gör SCB en automatisk omklassificering baserad på befintliga data.

Den kan bli mindre exakt än om företagaren gör ändringen själv.

Företagsregistret uppdateras varje vecka med Skatteverkets uppgifter om nyregistreringar, avregistreringar och ändringar av namn, adress och bransch. Det omfattar även momsregistret, arbetsgivarregistret och F-skatteregistret.

Varje år ändrar cirka 180 000 företag och arbetsställen adressuppgifter. Cirka 15 000 företag byter namn, cirka 100 000 nyaktiveras och cirka 76 000 avaktiveras.

En enkät skickas i augusti varje år till alla företag med fler än ett arbetsställe. Den används bland annat för arbetsställenummer inför kontrolluppgifter.

Kontrollera kartans träffsäkerhet genom att jämföra SNI-koden med företagets egen beskrivning, webbplats, bokslut och branschorganisationer.

Var särskilt uppmärksam på företag som bytt inriktning eller ligger på grov kodnivå.