Branschkartor i Sverige: så kartlägger du en näringsgren med SNI och offentlig statistik

Vad en branschkarta är – och vad den kan svara på

En branschkarta avgränsar en näringsgren systematiskt med hjälp av SNI-koder och offentlig statistik. Den kan ge svar på hur marknaden är uppbyggd, vilka företag som finns där, hur konkurrensen ser ut, var kompetensen finns och hur inköp och leverantörskedjor hänger samman. SNI är den svenska standarden för att klassificera företag och arbetsställen efter ekonomisk aktivitet och är en central klassifikation för bland annat ekonomisk statistik, enligt SCB.

SNI-koder används i nästan all ekonomisk statistik och påverkar därför företagens villkor: rätt till avdrag, försäkringspremier, kreditvärdighet, företagsstöd och riktad information om regeländringar i olika branscher. En korrekt SNI-kod ger branschspecifik information och ligger till grund för statistik och kreditriskbedömningar, vilket i sin tur påverkar möjligheterna till lån och försäkringar.

Avgränsningen avgör vad kartan kan användas till. En bred avdelning ger en översiktlig marknadsbild, medan en finare detaljgrupp ger en mer precis konkurrentbild – men kan samtidigt innebära färre observationer. Syftet med kartan bör därför styra både valet av SNI-nivå och vilken statistik som används.

Offentlig statistik från SCB kan dessutom sätta branschen i ett större sammanhang. SCB ansvarar för officiell statistik och annan statlig statistik och tillhandahåller bland annat uppgifter om befolkning, arbetsmarknad, export, import, BNP och inflation. För regionala analyser finns material om BRP och nationalräkenskaper, och regeringen har i en utredning behandlat utveckling och förbättring av den ekonomiska statistiken.

Från avdelning till detaljgrupp: så väljer du rätt SNI-nivå

SNI är hierarkiskt uppbyggt i nivåerna avdelning, huvudgrupp, grupp, undergrupp och detaljgrupp. SNI och EU-standarden NACE Rev. 2.1 är helt identiska på de fyra första nivåerna. Den femte nivån, detaljgrupp, är en svensk tilläggsnivå, enligt SCB.

I SNI 2025 finns 22 avdelningar, 87 huvudgrupper, 287 grupper, 651 undergrupper och 835 detaljgrupper. NACE Rev. 2.1 har 651 koder på den finaste nivån, medan SNI alltså har 835. Ju finare nivå, desto mer precis blir kartan – men den blir också känsligare för felklassificering och innehåller färre enheter per kod.

Avdelningarna rymmer vitt skilda verksamheter. Några exempel är A Jordbruk, skogsbruk och fiske, C Tillverkning, F Byggverksamhet, G Handel och I Hotell- och restaurangverksamhet. Använd SCB:s söksystem SNI-sök för att hitta den kod som bäst motsvarar verksamheten.

När rätt kod är hittad registrerar du den hos Skatteverket via verksamt.se. Skatteverket registrerar endast SNI-koder för verksamheter som har påbörjats eller kommer att påbörjas inom kort, enligt SNI-sök.

Fördelar och nackdelar med att använda detaljgrupper i SNI

SNI 2025 i praktiken: versioner, nycklar och historiska jämförelser

SNI 2025 ersatte SNI 2007. Tidigare versioner är SNI 2002, SNI 92 och SNI 69. En ny SNI-version arbetas fram i samband med en internationell revidering av näringsgrensindelningar, enligt SCB.

Uppdateringen behövdes för att bättre spegla förändringar i näringslivet, särskilt inom IT- och tjänstesektorerna, och för att harmonisera de svenska koderna med den uppdaterade europeiska standarden NACE.

SNI 2025 gäller i samhället och stämmer överens med NACE Rev. 2.1. Den nationella versionen fastställs av SCB:s generaldirektör och godkänns av EU enligt den förordning som finns för NACE. NACE är obligatoriskt inom det europeisk-statistiska systemet, enligt SCB.

För en branschkarta över tid måste du hålla reda på vilken SNI-version underlaget bygger på. SCB redovisar nycklar mellan de olika versionerna samt koder och benämningar för olika nivåer. Även i SCB:s Klassifikationsdatabas finns de olika SNI- och NACE-versionerna att hämta.

SCB har publicerat de nya koderna på sin webbplats, och en ny e-tjänst har lanserats på verksamt.se där företagare själva kan uppdatera sin kod.

SNI 2007 vs SNI 2025 – Nyckelförändringar och utvidgningar

Varifrån SNI-koderna kommer: registrering, register och offentlighet

SCB ansvarar för klassifikationen SNI, men det är Skatteverket som ansvarar för inhämtandet av SNI-koder. Det sker när företagen registrerar sina verksamheter hos Skatteverket.

Skatteverket lämnar uppgifter om SNI-koder vidare till SCB:s allmänna företagsregister. Registret är offentligt, och uppgifter som SNI-koder kan lämnas ut och spridas vidare via till exempel internetbaserade tjänster, enligt SCB.

En branschkarta som bygger på offentlig statistik och registeruppgifter vilar därmed ytterst på företagens egen registrering. Frågor om SNI kan ställas till SCB via [email protected].

Att registret är offentligt gör att SNI-koder kan användas i externa tjänster och databaser. Samtidigt beror kvaliteten på en branschkarta på hur väl företagen har registrerat och uppdaterat sina koder.

Företag eller arbetsställe – välj enhet innan du räknar

SNI klassificerar både företag och arbetsställen efter vilken verksamhet de bedriver, enligt SCB. Valet av enhet påverkar därför vad kartan visar.

Ett företag kan ha verksamhet på flera orter och därmed flera arbetsställen, och SNI-koden kan avse företagets huvudsakliga verksamhet eller arbetsställets verksamhet. SNI-koder klassificerar företag efter deras huvudsakliga verksamhet.

Bestäm tidigt om kartan ska utgå från företag eller arbetsställen, och om den ska bygga på huvudverksamhet eller på alla förekommande SNI-koder. Gör samma val genomgående i sökning, filtrering och sammanställning, annars blir jämförelser och summeringar missvisande.

För en rekryterings- eller inköpsanalys kan arbetsställen och deras lokalisering vara viktigare, medan en konkurrentbild ofta utgår från företag som juridiska enheter. Välj enhet efter syftet.

Kvalitet i kartan: felkoder, inriktningsbyten och automatisk omklassificering

En felkälla är att företag inte uppdaterar sin SNI-kod efter ändrad inriktning. Ändra därför koden om företaget byter inriktning, enligt SNI-sök.

En annan felkälla är att verksamheter registreras på en alltför grov nivå. Om koden bara anger avdelning eller huvudgrupp blir kartan trubbig och kan blanda in företag med helt olika verksamhet. Kontrollera därför att koden ligger på rätt nivå för kartans syfte.

När SNI-versioner byts kan kodbyten ske automatiskt. Om företag inte aktivt uppdaterar sina koder gör SCB en automatisk omklassificering baserad på existerande data, men den kan bli mindre exakt än om företagaren gör förändringen själv.

Korrekt klassificering bidrar också till en rättvisande bild av näringslivet, vilket är viktigt för forskning och demokrati.

För att kontrollera kartans träffsäkerhet bör du jämföra SNI-koden med flera källor: företagets egen beskrivning, webbplats, bokslut och branschorganisationer. Var särskilt uppmärksam på företag som bytt inriktning eller som ligger på en grov kodnivå.