Vilka indikatorer används i jämförelser av näringslivsklimat?

Vad är det egentligen som mäts – och av vem?

En jämförelse av näringslivsklimat bygger sällan på en enda siffra, utan på flera indikatorer som statliga aktörer samlar in och ställer samman per kommun, region och bransch. Tillväxtverket är en central aktör: en statlig myndighet under Klimat- och näringslivsdepartementet som främjar hållbar näringslivsutveckling och regional tillväxt och arbetar för konkurrenskraftiga företag och hållbar utveckling i alla delar av Sverige. Den här typen av myndigheter publicerar indikatorerna, antingen i färdiga rapporter eller som nedladdningsbar och sökbar statistik.

Indikatorerna delas i två grupper. Strukturindikatorer beskriver hur många företag som finns, vem som äger och driver dem, vilka branscher de tillhör och vilka regler de omfattas av. Upplevelseindikatorer fångar företagens egna erfarenheter av att driva företag – förutsättningar, hinder och drivkrafter. Strukturmått hämtas ur register och myndigheternas e-tjänster; upplevelsemått kräver enkätundersökningar. Skillnaden avgör vad en jämförelse kan säga: ett registermått visar att företag finns och är aktiva, medan ett enkätmått visar hur företagen själva bedömer till exempel tillgången till service och regelbörda.

Fyra frågor är avgörande för att bedöma en jämförelse: vem som samlat in uppgifterna och i vilket syfte, vad enheten är (företag, anställda eller omsättning), vilken population och vilket urval som ligger bakom, samt vilken tidsperiod som avses. Ett urvalsbaserat mått har en annan precision än ett mått som täcker samtliga registrerade företag. Om definitionen av ett mått ändras mellan två mätningar blir en tidsserie missvisande om den läses rakt av.

Indikatorer direkt från företagen: Företagens villkor och verklighet

Den tyngsta indikatorbasen för företagens egna upplevelser är Företagens villkor och verklighet, som Tillväxtverket beskriver som Sveriges största enkätundersökning om förutsättningarna för små och medelstora företag. Undersökningen publiceras i rapportform, och rapporten för 2026 finns hos myndigheten. Eftersom populationen är små och medelstora företag säger indikatorerna något om just den gruppen – inte om storföretagens villkor och inte om företag som ännu inte är registrerade.

Tillväxtverket har lanserat en ny statistiktjänst där användare själva kan utforska resultaten från undersökningen. Tjänsten innehåller data från 2011–2026, vilket gör det möjligt att följa enskilda indikatorer över en längre period och jämföra grupper av företag, till exempel mellan branscher eller mellan olika delar av landet – utan att vara hänvisad till rapportens sammanställningar.

Den som gör egna uttag måste räkna valet av period, gruppering och indikator som en del av jämförelsen. Två uttag ur samma data kan ge olika bild beroende på om man jämför ett enskilt år med ett annat eller följer en serie över hela det tillgängliga intervallet. Redovisa därför vilka år och vilka företagsgrupper som ligger bakom en slutsats, särskilt om jämförelsen ska användas som underlag i en diskussion om lokalt eller regionalt klimat.

Vem driver företagen? Ägarstruktur som klimatmått

Ägarstruktur är en av de mer konkreta indikatorerna på företagsklimat. Tillväxtverket konstaterar att kvinnors företagande är viktigt för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft, samtidigt som knappt en tredjedel av landets företag drivs av kvinnor. Myndigheten kopplar också kunskap om kvinnors företagande till det lokala företagsklimatet: kunskap på området stärker det lokala företagsklimatet.

I en jämförelse blir andelen företag som drivs av kvinnor därför ett användbart mått – liksom hur andelen förändras över tid och skiljer sig mellan kommuner, regioner och branscher. Måttet beskriver en fördelning av ägande och företagande, inte orsakerna bakom den. Tillsammans med enkätbaserade indikatorer, till exempel hur grupper av företag bedömer sina förutsättningar, ger det en bild av om skillnaderna ligger i vem som startar och driver företag eller i villkoren de möter.

Praktiskt bör en ägarstrukturindikator läsas tillsammans med uppgifter om branschfördelning och företagsstorlek. En kommun med många små företag i tjänstenäringar får till exempel en annan sammansättning av ägande än en kommun dominerad av kapitalintensiv industri – utan att det i sig säger något om klimatet.

Grön omställning: både drivkraft och hinder i jämförelsen

Företagens miljö- och klimatarbete mäts bland annat i Tillväxtverkets rapport Företagens gröna omställning, vars underrubrik anger att drivkrafter och hinder redovisas. En central indikator är andelen företag som utvecklar produkter eller tjänster med lägre miljö- och klimatpåverkan: enligt undersökningen gör drygt sex av tio företag detta i viss eller i stor utsträckning. Indikatorn fångar både utfallet – hur många som faktiskt utvecklar sådana erbjudanden – och, via drivkrafts- och hinderfrågorna, vad som ligger bakom att vissa gör det och andra inte.

De åtgärder som undersöks och redovisas har konkreta motsvarigheter i företagens vardag. Exempel som lyfts fram för företag är att öka effektiviteten i användningen av energi och råvaror, gå från fossila drivmedel till eldrift och förnybara drivmedel, minska körsträckan, öka användningen av resfria möten och distansarbete samt av cykel och kollektiva färdmedel, gå från fossil el och energi till förnybar och ställa krav på fjärrvärmeleverantören att använda spillvärme eller förnybara bränslen. Till materialfrågorna hör att gå från jungfruliga råvaror till återanvändning och återvunna råvaror, gå från fossila råvaror till förnybara, designa för reparation, återvinning och ökad livslängd, minska mängden avfall och öka andelen avfall som går till återanvändning och materialåtervinning, minska matsvinn samt ställa krav på certifierad palmolja och soja. För transporter kan transportköpare använda Clean shipping index för att utvärdera fartygs miljöprestanda.

En del klimatdata är dessutom reglerad och därmed direkt jämförbar. För byggnader beräknas klimatpåverkan som utsläpp av växthusgaser i kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea (BTA), och Boverket hänvisar till förordning (2021:789) om klimatdeklaration för byggnader, 6 §. Byggherren ansvarar för att klimatdeklarationen görs och lämnas in till Boverket. Sådana krav ger indikatorer som bygger på samma enhet och samma beräkningsregler över tid, vilket gör dem användbara i jämförelser mellan byggnader och mellan aktörer.

Klimatpåverkan i byggnader – jämförelse per kvadratmeter

Regional och lokal nivå – branschstatistik som kompletterar bilden

För regioner och kommuner kompletteras enkätdata med branschstatistik. Tillväxtverkets turismstatistik täcker fyra områden: inkvartering, inkommande besökare, ekonomi och sysselsättning samt internationell statistik. Varje område fungerar som en egen indikator. Inkvartering och inkommande besökare visar aktivitet och attraktionskraft, ekonomi och sysselsättning visar vad aktiviteten omsätter i lokal ekonomi och arbetsmarknad, och den internationella statistiken används för att jämföra svenska förhållanden med andra länders.

Turismstatistik som används för att jämföra kommuner eller regioner bör läsas med kännedom om att besöksnäringen är säsongsbetonad och ojämnt fördelad. Skillnader mellan två kommuner speglar därför i hög grad näringsgrensblandning, läge och infrastruktur snarare än skillnader i myndighetskontakt eller regelbörda. Kombinationen av branschstatistik och enkätsvar ger en rimlig bild: branschsiffrorna visar utfallet i den lokala ekonomin, enkätsvaren visar hur företagen uppfattar förutsättningarna bakom utfallet.

Tillväxtverket samlar också statistik och analyser i egna kanaler; bland myndighetens nyheter lyfts Raps fram som ett stöd för snabbare analyser och bättre beslutsunderlag. Eftersom olika statistikområden har olika definitionsgrunder och uppdateringstakt bör man kontrollera källans definition av till exempel ett företag eller en anställd innan siffror från två statistikområden ställs mot varandra.

Myndighetskontakter och administration som praktisk indikator

Företagens administrativa vardag går att mäta genom myndigheternas digitala tjänster och rutiner. På Skatteverket kan ett företag se på Mina sidor när moms- och arbetsgivardeklarationen eller företagets inkomstdeklaration ska lämnas och deklarera digitalt där. Andelen företag som använder e-tjänsterna i stället för pappersvägen är en användbar indikator på digital mognad – och därmed på hur stor den administrativa bördan sannolikt är i praktiken.

En digital brevlåda är ett annat mått i samma familj: dit kommer all myndighetspost, och eftersom inloggningen sker med e-legitimation minskar risken att obehöriga kommer åt posten. Att ett företag har inrättat en digital brevlåda säger något om hur kanaliserad kontakten med myndigheter är, inte bara om teknikvanan.

Reglerna skapar också trösklar som är direkt observerbara i statistik. Ett företag som redovisar moms årsvis måste byta till kvartals- eller månadsredovisning av moms om beskattningsunderlaget överstiger 1 miljon kronor per år. Tröskeln gör att redovisningsintervallet – och därmed antalet deklarationstillfällen per år – systematiskt skiljer sig mellan företag under och över nivån. Redovisningsintervall blir därför en användbar variabel när administrativ belastning ska jämföras mellan företagsstorlekar.

Flera rutinförändringar är daterade och därmed mätbara brytpunkter: från den 1 januari 2027 ska kassaregister uppfylla Skatteverkets nya krav, och ett företag kan i god tid kontrollera om ett befintligt kassaregister behöver uppdateras eller bytas ut. VIDA (VAT in the digital age) innebär nya EU-regler som ska modernisera momssystemet inom EU genom digitalisering, ökad transparens och förenklad administration. Redan införda digitala funktioner som buntsignering – att signera flera momsdeklarationer samtidigt, vilket förutsätter att de förberetts i ett system kopplat till Skatteverket via API – visar hur teknikförutsättningar påverkar vilka administrativa rutiner som är möjliga för ett företag.

Ny reglering: Digital moms i EU (VAT in the digital age)

Fördelar och nackdelar med e-tjänster för företag