Underlag och källor till regionprofiler för näringslivet

Regionprofiler för näringslivet: innehåll och exempel

En regionprofil för näringslivet kan vara ett urval indikatorer samlade per region. Den följer utvecklingen över tid och ger underlag för analys och dialog mellan region, kommuner, företag och andra aktörer.

Avgränsa först vilken geografi och tidsperiod profilen ska omfatta. Skilj också mellan indikatorer på företagens utveckling och mått på den service företag möter.

Profilen kan knytas till regionala mål och prioriteringar. Den kan kompletteras med mått på service och bemötande. Det synliggör strukturella förutsättningar och vad företag möter i kontakter med kommunala och regionala aktörer.

Ett avgränsat exempel är Europeiska kommissionens Regional Innovation Scoreboard 2025, som innehåller en regionalprofil för Sverige. Sverige anges som innovationsledare och består av åtta regioner; i den europeiska jämförelsen är Stockholm den mest innovativa regionen, följt av Hovedstaden, London, Zürich och Oberbayern (Europeiska kommissionen).

Namngivna inslag finns ändå: mål 9 och mål 9.1 Företagsklimat i Stockholmsregionens regionala utvecklingsplan, servicemätningen Insikt samt BRP per capita samt BRP per sysselsatt.

En profil kan byggas på variabler som följs per region och över tid. Den kan då visa både nivåer och förändringstakt.

Underlag till regionprofiler för näringslivet

Företagsklimat och service: SKR betonar samverkan mellan kommun och näringsliv, service och bemötande i kommunernas myndighetsutövning samt kompetensförsörjning.

Region Stockholm lyfter att små och medelstora företag kan behöva extra stöd. Företag bör ha samma förutsättningar och liknande tillgång till service oavsett kommun, särskilt i tillståndsfrågor.

Kompetensförsörjning: Enligt SKR är bristen på lämplig arbetskraft ett stort tillväxthinder för företag. Kommuner och regioner arbetar för att möta företagens efterfrågan på medarbetare med rätt kompetens.

Sedan 1 augusti 2022 ska regionerna enligt lag (2010:630) om regionalt utvecklingsuppdrag fastställa mål och prioriteringar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet. De ska också bedöma länets kompetensbehov inom offentlig och privat sektor på kort och lång sikt.

Näringsstruktur och omvandling: SBA:s näringslivsanalys beskriver att vad man arbetar med och lever av i en region till stor del bestäms av arvet. Näringslivet omvandlas samtidigt ständigt, vilket gör näringsstruktur och omvandling till ett naturligt tema.

Mellan 2003 och 2016 växte antalet enmans- och mikroarbetsställen successivt, särskilt gruppen med 1–4 anställda. Både Norrbottens och Västerbottens län följde mönstret, med kraftigare tillväxt av enmansarbetsställen under periodens andra halva (Tillväxtverket).

Tillväxtverkets studie följer utvecklingen över tid i ett antal framtagna variabler. Kunskapen kan användas för att förstå regionala sammanhang vid nyetableringar (Tillväxtverket).

Internationalisering och export: Region Stockholms välstånd är beroende av export. Både stora och små företag behöver kunna internationaliseras.

Grön omställning och digitalisering: Region Stockholm beskriver att den gröna omställningen och digitaliseringen skapar både möjligheter och utmaningar. Regionen ska vara ledande i att använda ny teknik och utveckla hållbara produkter och tjänster, samtidigt som arbetet sker för ett koldioxidsnålt samhälle.

Utbyte av innovation, kompetens och kreativitet mellan globala företag, innovativa start-ups, akademin och offentlig sektor lyfts som en styrka och konkurrensfördel.

Teman: företagsklimat och service, kompetensförsörjning, näringsstruktur och omvandling, internationalisering och export samt grön omställning och digitalisering.

Namngivna mått i underlaget är BRP per capita samt BRP per sysselsatt. Servicemätningen Insikt mäter service i kommunernas myndighetsutövning, i första hand för företagare. Mål 9.1 Företagsklimat är ett namngivet målområde.

Fördelar och utmaningar med grön omställning och digitalisering (Region Stockholm)

Källor till regionprofiler för näringslivet

Regionala utvecklingsplaner och mål: Region Stockholm har en antagen regional utvecklingsplan med mål och målbeskrivningar. Sådana planer kan ange vad en profil ska följa upp.

SKR:s servicemätning Insikt mäter service i kommunernas myndighetsutövning. I första hand mäts service för företagare, men kommunerna kan även mäta nöjdheten hos privatpersoner, ideella föreningar och offentliga organisationer. Undersökningen genomförs i samarbete med Stockholm Business Alliance (SBA).

Tillväxtverkets studie Dynamik och struktur i det regionala näringslivet från 2025 använder bearbetade uppgifter om arbetsställen, anställda, produktionsvärden och branschtillhörighet från statistikdatabasen RIS. Studien jämför särskilt Norrbotten och Västerbotten med övriga landet (Tillväxtverket).

SCB:s branschnyckeltal redovisar 46 nyckeltal för cirka 800 branscher i form av median- och kvartilvärden. Jämförelsen sker efter bransch och antal anställda; regionala tabeller finns för kommun och län, med aktuella data enligt SNI 2007 och historiska data enligt SNI 2002. Excelfilerna omfattar årgångarna 2010–2024 (SCB).

Underlaget omfattar aktiebolag och ekonomiska föreningar som bedrivit verksamhet under referensåret, exklusive finansiella företag såsom banker, investment- och försäkringsbolag. För att ingå krävs en omsättning på minst 10 000 kronor (SCB).

Regionala analyser: SBA:s näringslivsanalys ger underlag för SBA-regionen. Källorna har olika syften och avgränsningar, vilket behöver framgå när de kombineras.

Bygg jämförelsetabellen med en rad per region och år och separata kolumner för arbetsställen, anställda, produktionsvärden och branschtillhörighet. Ange källa, geografi, period och SNI-version vid varje mått, eftersom källorna har olika syften och avgränsningar (Tillväxtverket; SCB).

Region Stockholm har mål 9 och mål 9.1 Företagsklimat i den regionala utvecklingsplanen. Skånes uppföljning Hur har det gått i Skåne? har ett näringslivsavsnitt. Kompetensförsörjningsdagarna är en nationell mötesplats för offentliga aktörer och anordnas två gånger per år.

Jämförelser mellan regioner och över tid

Jämförelser kan göras över tid och mellan regioner, men en regionprofil behöver inte bli en ranking. Ett sätt är att kombinera ekonomiska mått med mjuka mått.

Antalet arbetsställen i Sverige ökade i genomsnitt med 2,0 procent per år mellan 2003 och 2023 (Tillväxtverket).

Tillväxtverkets analys följer Norrbottens och Västerbottens län i förhållande till övriga landet och lägger särskild vikt vid ny- och återindustrialiseringen samt den gröna omställningen i norr (Tillväxtverket).

Tillväxtverket uppger att tillväxten av stora arbetsställen i Västerbotten sammanföll i tid med uppbyggandet av bland annat verksamheten vid batterifabriken Northvolt.

Tillväxtverket använder BRP per capita och BRP per sysselsatt för att jämföra län. Verket beskriver dem som bättre mått på regional och lokal tillväxt.

Mått på service och bemötande säger något annat än BRP. De kan belysa förutsättningar och utmaningar.

För en meningsfull jämförelse behöver samma indikatorer och definitioner följas över tid. Förändringar bör ses i ljuset av att källorna har olika syften.

En profil kan därför visa utvecklingsriktning och mönster snarare än att utse en vinnare.

Regional Innovation Scoreboard 2025 jämför innovationsresultat i 241 regioner i EU-länder, Norge, Serbien, Schweiz och Storbritannien. Cypern, Estland, Lettland, Luxemburg och Malta ingår på landsnivå. Verktyget möjliggör egna jämförelser och visar regionala profiler, styrkor, svagheter och trender (Europeiska kommissionen).

Mjuka mått: service, bemötande och företagsdialog

Mjuka mått fångar sådant som företag möter i vardagen. Åtta av tio företagare har någon gång kontakt med kommunen, enligt SKR. Rätt kunskap och bemötande bidrar till ett bra företagsklimat, så service och bemötande i myndighetsutövningen blir centralt.

SKR:s servicemätning Insikt är ett exempel på hur företagsdialog kan följas systematiskt.

Insikt genomförs i samarbete med Stockholm Business Alliance (SBA). Den mäter i första hand service för företagare.

Regionala mål och exempel på profilering

Regioner formulerar mål som en näringslivsprofil kan följa upp. Region Stockholm har mål 9: ett resilient och internationellt konkurrenskraftigt näringsliv. Målet betonar att det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag, stora som små.

Mål 9 lyfter bostäder, samhällsservice, trygghet, infrastruktur för varor och tjänster samt tillgång till finansiering, kompetens och talang som grundläggande förutsättningar för företag.

Mål 9.1 Företagsklimat är ett namngivet målområde under mål 9. Det handlar om att det har blivit enklare att starta, driva och utveckla små och medelstora företag.

Under mål 9.1 lyfts att små och medelstora företag kan behöva extra stöd, särskilt på landsbygden, i skärgården och i områden med socioekonomiska utmaningar, samt inom besöksnäring och kulturella och kreativa branscher.

Målet tar också upp att upphandlingar kan delas upp i mindre delar så att fler små och medelstora företag kan konkurrera om offentliga uppdrag.

Skåne har en vision om att vara en globalt konkurrenskraftig ekonomi där aktörerna utvecklar en stark kunskapsregion med både bredd och spets. Skånes uppföljning Hur har det gått i Skåne? har ett näringslivsavsnitt.

Översätt varje målbeskrivning till ett tydligt mått och ange dess definition, geografiska nivå, tidsperiod och källa. Behåll samma mått när utvecklingen följs över tid, så att måluppföljning går att skilja från jämförelser mellan län.

Huvudmål för näringslivet i Region Stockholm

Användning, tolkning och osäkerheter

En regionprofil för näringslivet kan användas för att följa utveckling, föra dialog och ge underlag för prioriteringar. Den kan kopplas till kompetensförsörjning, arbetsgivardialog och näringslivsutveckling. Regionerna har arbetsgivardialoger och skapar mötesplatser för diskussioner om dagens och morgondagens kompetensbehov.

Vid tolkning behöver källornas tidsperioder och avgränsningar framgå. En profil bör inte läsas som en slutgiltig bild. Osäkerheter kan handla om att källorna har olika syften och avgränsningar, så profilen behöver kompletteras med flera källor.

En serie över tid visar utveckling i framtagna variabler, inte kausala samband. Jämförelser mellan län kan bygga på BRP per capita och BRP per sysselsatt.

Kompetensförsörjningsdagarna är en nationell mötesplats för offentliga aktörer och anordnas två gånger per år.