Regionprofiler för näringslivet: underlag, källor och jämförelser

Vad en regionprofil för näringslivet kan vara

En regionprofil för näringslivet kan bestå av ett urval indikatorer samlade per region. Målet är att följa utvecklingen över tid och ge underlag för analys och dialog mellan region, kommuner, företag och andra aktörer. Socialstyrelsens regionprofiler inom God och nära vård är ett parallellt exempel: även där samlas resultat för utvalda indikatorer, med syftet att visa utvecklingen över tid per region.

Profilen kan också kopplas till regionala mål och prioriteringar och kompletteras med mått på service och bemötande. Då går det att följa både strukturella förutsättningar och det företag möter i kontakten med kommunala och regionala aktörer.

Underlag och teman som en näringslivsprofil kan byggas kring

Företagsklimat och service: SKR betonar samverkan mellan kommun och näringsliv, service och bemötande i kommunernas myndighetsutövning samt kompetensförsörjning. Region Stockholm lyfter att små och medelstora företag kan behöva extra stöd, och att företag bör ha samma förutsättningar och liknande tillgång till service oavsett kommun – särskilt i tillståndsfrågor.

Kompetensförsörjning: Enligt SKR är bristen på lämplig arbetskraft ett stort tillväxthinder för företag. Kommuner och regioner arbetar för att möta företagens efterfrågan på medarbetare med rätt kompetens. Sedan 1 augusti 2022 ska regionerna enligt lag (2010:630) om regionalt utvecklingsuppdrag fastställa mål och prioriteringar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet och ge bedömningar av länets kompetensbehov inom offentlig och privat sektor på kort och lång sikt.

Näringsstruktur och omvandling: SBA:s näringslivsanalys beskriver att vad man arbetar med och lever av i en region till stor del bestäms av arvet, samtidigt som näringslivet ständigt omvandlas. Därför är näringsstruktur och omvandling ett naturligt tema.

Internationalisering och export: Region Stockholm skriver att regionens välstånd är beroende av export, och att både stora och små företag behöver kunna internationaliseras.

Grön omställning och digitalisering: Region Stockholm beskriver att den gröna omställningen och digitaliseringen skapar både möjligheter och utmaningar. Regionen ska vara ledande i att använda ny teknik och utveckla hållbara produkter och tjänster, samtidigt som arbetet sker för ett koldioxidsnålt samhälle. Dessutom lyfts utbyte av innovation, kompetens och kreativitet mellan globala företag, innovativa start-ups, akademin och offentlig sektor som en styrka och konkurrensfördel.

Top 3 regioner efter exportberoende (Region Stockholm, 2026)

Fördelar och utmaningar med grön omställning och digitalisering (Region Stockholm, 2026)

Källor och aktörer att hämta underlag från

Regionala utvecklingsplaner och mål: Region Stockholm har en antagen regional utvecklingsplan med mål och målbeskrivningar. Sådana planer kan ange vad en profil ska följa upp.

SKR:s servicemätning Insikt: Insikt är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. I första hand mäts service för företagare, men kommunerna kan även mäta nöjdheten hos privatpersoner, ideella föreningar och offentliga organisationer. Undersökningen genomförs i samarbete med Stockholm Business Alliance (SBA).

Tillväxtverket: Rapporten Tillstånd och trender 2025 innehåller underlag för att jämföra länen med varandra.

Länsstyrelsens kunskapsunderlag: I dokumentet Näringslivsklimat och entreprenörskap inleds kapitel 2 med en diskussion om begreppet näringslivsklimat: vad det är, hur det används generellt och hur det används i rapporten.

Regionala analyser: SBA:s näringslivsanalys ger underlag för SBA-regionen. Källorna har olika syften och avgränsningar, vilket behöver framgå när de kombineras.

Jämförelser mellan regioner och över tid

Jämförelser kan göras över tid och mellan regioner, men en regionprofil behöver inte bli en ranking. Ett sätt är att kombinera ekonomiska mått med mjuka mått. Tillväxtverket använder BRP per sysselsatt och BRP per capita för att jämföra län och beskriver dem som bättre mått på regional och lokal tillväxt.

Mått på service och bemötande säger något annat än BRP och kan belysa förutsättningar och utmaningar.

För att jämförelsen ska bli meningsfull behöver samma indikatorer och definitioner följas över tid, och förändringar behöver ses i ljuset av att källorna har olika syften. En profil kan därför visa utvecklingsriktning och mönster snarare än att utse en vinnare.

Mjuka mått: service, bemötande och företagsdialog

Mjuka mått fångar sådant som företag möter i vardagen. SKR skriver att åtta av tio företagare någon gång har kontakt med kommunen, och att rätt kunskap och bemötande bidrar till ett bra företagsklimat. Det gör service och bemötande i myndighetsutövningen centralt.

SKR:s servicemätning Insikt är ett exempel på hur företagsdialog kan följas systematiskt.

Länsstyrelsens kunskapsunderlag inleder kapitel 2 med en diskussion om begreppet näringslivsklimat: vad det är, hur det används generellt och hur det används i rapporten. Det illustrerar att begreppet kan behöva förklaras utifrån sitt sammanhang.

Regionala mål och exempel på profilering

Regioner formulerar mål som en näringslivsprofil kan följa upp. Region Stockholm har mål 9: ett resilient och internationellt konkurrenskraftigt näringsliv. Målet betonar att det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag, stora som små.

Skåne har en vision om att vara en globalt konkurrenskraftig ekonomi där aktörerna utvecklar en stark kunskapsregion med både bredd och spets. Skånes uppföljning Hur har det gått i Skåne? har ett näringslivsavsnitt. Tillsammans visar exemplen hur en regionprofil kan knytas till regionala mål och visioner.

Användning, tolkning och osäkerheter

En regionprofil för näringslivet kan användas för att följa utveckling, föra dialog och ge underlag för prioriteringar. Den kan kopplas till kompetensförsörjning, arbetsgivardialog och näringslivsutveckling. Regionerna har arbetsgivardialoger och skapar mötesplatser för diskussioner om dagens och morgondagens kompetensbehov.

Vid tolkning behöver källornas tidsperioder och avgränsningar framgå. En profil bör därför inte läsas som en slutgiltig bild, utan som ett underlag som behöver uppdateras och kompletteras med flera källor.