Regionprofiler
Så jämför du regioner utan att blanda ihop olika statistiska nivåer
Sverige kan delas in geografiskt på flera sätt. SCB ansvarar för de geografiska indelningar som används generellt i statistikredovisning.
Därför blir jämförelsen fel när nivåerna blandas
Sverige kan delas in geografiskt på flera sätt. SCB ansvarar för de geografiska indelningar som används generellt i statistikredovisning. Boverkets Segregationsbarometern visar indikatorer på fem nivåer: nationell nivå, länsnivå, kommunnivå, regionala statistikområden (RegSO) och demografiska statistikområden (DeSO). Det är inte fem varianter av samma enhet, utan enheter med olika befolkningsunderlag och geografisk utsträckning.
Att ställa ett enskilt DeSO mot en hel kommun eller ett län i samma tabell eller diagram jämför aggregerade värden med värden för små enheter. En kommuns värde är ett genomsnitt över alla områden i kommunen och hamnar därför oftare nära mitten av fördelningen, medan små områden sprids längre ut i båda ändar. I ett litet område kan dessutom enstaka personers eller verksamheters värden slå igenom kraftigt på siffran. Skillnaden i diagrammet säger då lika mycket om enheternas nivå som om områdena själva.
Praktiskt innebär det att om man rangordnar en kommun tillsammans med ett antal RegSO eller DeSO bestäms placeringen till stor del av enheternas storlek. Nivån måste därför väljas innan data hämtas, inte efteråt. Indikatorer finns inte på alla nivåer: SCB:s regionala korttidsindikatorer är till exempel kvartals- och månadsstatistik på länsnivå. Finns inte den typen av indikator för en kommun eller ett område, återstår att formulera om frågan eller acceptera en grövre nivå. Att blanda nivåerna i samma diagram utan att det framgår går inte.
Jämförelse mellan olika geografiska nivåer i Sverige
- Nationell nivå
- Sverige i sin helhet
- Kommunnivå
- 290 kommuner i Sverige
- Regionala statistikområden (RegSO)
- För regional analys inom län eller kommun
- Demografiska statistikområden (DeSO)
- Små områden med detaljerad demografi
Utgå från frågan – låt den bestämma nivån
Frågans karaktär avgör nivån. Gäller jämförelsen övergripande förutsättningar mellan delar av landet passar nationell nivå eller länsnivå. Tillväxtverket publicerar länsuppdelad statistik just för att man ska kunna jämföra sitt eget län med andra, och deras breddade mått på regional utveckling (BRP+) mäter regional utveckling ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Gäller jämförelsen sådant en kommun ansvarar för är kommunnivån relevant; SCB har statistik om Sveriges 290 kommuner och webbappen Kommuner i siffror för att jämföra kommuner. Gäller frågan skillnader inom en kommun eller ett län är RegSO eller DeSO rätt nivå – Segregationsbarometern är byggd för att kunna jämföra statistik mellan områden inom ett län eller en kommun.
Indikatorutbudet sätter sedan gränsen. Finns indikatorn bara på en nivå får den nivån styra, och frågan bör skrivas om så att den matchar: i stället för ”hur har utvecklingen sett ut månad för månad i område X” kan frågan bli ”hur skiljer sig länet från andra län under året”. Accepterar man en grövre nivå ska det stå i rubriken, inte bara i källhänvisningen.
Ett enkelt test innan du börjar rita: skriv in nivån i frågan. ”Hur skiljer sig inkomstnivån mellan områden inom kommun X” och ”hur skiljer sig inkomstnivån mellan kommunerna i län Y” är två olika analyser. De besvaras med olika enheter, olika antal observationer och olika jämförelsenormer. Formuleras frågan så upptäcker man blandningen innan den hamnar i diagrammet.
Jämför lika med lika – norm och områdestyp
Rikets genomsnitt fungerar som fast referens: samma tal används för alla enheter, och man ser snabbt om en kommun eller ett område ligger över eller under det nationella värdet. Svagheten är att genomsnittet inte säger vad som är en rimlig nivå för en viss typ av område. Ett litet landsbygdsområde och ett tätbefolkat område har olika förutsättningar, och ett värde långt under riksgenomsnittet kan vara normalt för den ena typen och anmärkningsvärt för den andra.
Områdestyper är verktyget för att hantera detta. Delmos och SCB tog fram områdestyper som beskriver områdens socioekonomiska förutsättningar utifrån ett rikstäckande index, som belyser hur områden förhåller sig till varandra i socioekonomiska faktorer. Områdestyperna finns i Segregationsbarometern, där man kan följa utvecklingen för olika områdestyper och fördjupa sig i skillnader mellan och inom dem. I praktiken kan ett område jämföras med områden med liknande villkor i stället för att ett område med svaga förutsättningar ställs mot ett med starka.
Segregationsbarometern bygger också på ett relationellt perspektiv: den visar hur områden (RegSO eller DeSO) förhåller sig till varandra, inte bara enskilda siffror isolerade. Redovisa därför både nivån och den relativa positionen – om ett områdes värde ligger över eller under jämförbara områden – och vilken områdestyp området tillhör. Två områden kan ha samma värde på en indikator men olika socioekonomiska förutsättningar; då betyder siffran olika saker för vad som är rimligt att förvänta sig och vad som är värt att undersöka vidare.
Fördelar och nackdelar med olika jämförelsenormer
- Fördelar med rikets genomsnittEnkel jämförelse; snabb översikt över över- eller undervärden
- Nackdelar med rikets genomsnittEj anpassat till områdestyp – ett lågt värde kan vara normalt i landsbygd men problematiskt i tätort
- Fördelar med områdestyper (Segregationsbarometern)Högre relevans genom jämförelse med liknande områden
- Nackdelar med områdestyperKräver mer kunskap om indelning och klassificering
Håll reda på indelningarnas gränser och förändringar
Regionala indelningar revideras. SCB redovisar nuvarande indelningar och de förändringar som gjorts över tiden. I uttagssystemet REGINA kan man följa de regionala indelningarnas utveckling i Sverige. REGINA har också en visningstjänst där man ser de olika indelningarnas gränser för valt år. Den är det konkreta sättet att kontrollera vilken indelning som faktiskt gällde det år en siffra avser, i stället för att utgå från dagens indelning.
Hoppar man över kontrollen behandlas ett områdesnamn som en fast geografi. En tidsserie över en gränsändring jämför då olika geografiska enheter mellan åren, och ett hopp i kurvan kan vara själva gränsen snarare än den företeelse man vill följa. Samma sak gäller utgivaren: Segregationsbarometern togs fram av Delegationen mot segregation (Delmos) och Boverket tog över i samband med att Delmos lades ned i slutet av 2022. Att notera utgivare och årgång hör till dokumentationen, eftersom det gör det möjligt att gå tillbaka och se vad siffran byggde på.
När utvecklingen ska följas över tid finns två raka vägar: välj en nivå vars gränser var stabila under hela perioden, eller behåll serien och redovisa brottet tydligt. Ett brott redovisas genom att markera året i diagrammet och skriva i figurtexten vad som förändrades – vilken indelning som gällde före och efter och vilka enheter som berörs. Kontrollera gränserna år för år i REGINA:s visningstjänst och beskriv hur enheterna förhåller sig till varandra mellan åren i stället för att anta att de är identiska.
Utveckling av regionala indelningar – kontroll via REGINA
- 2022Delmos läggs ned, Boverket tar över Segregationsbarometern
- 2023–2026Områdesindelningar (RegSO, DeSO) uppdateras regelbundet enligt SCB:s uttagssystem REGINA
- Varje årGränser kan ändras – kräver kontroll i REGINA:s visningstjänst
Samma år, samma definition, samma källa
Tre regler tar bort de flesta tysta felkällorna: samma årgång, samma definition av indikatorn och samma källa genom hela jämförelsen. Lås statistikens årgång och vilken version av indelningen som används. Dokumentera vad indikatorn består av – vad som räknas in i täljare och nämnare, vilken population som avses och vilken enhet siffran avser. Byts källan mitt i en serie kan en nivåskillnad mellan två enheter bero på källbytet snarare än på enheterna. Ändras definitionen mellan två år ska det markeras som ett brott i serien, precis som en gränsändring.
Länsuppdelad och områdesuppdelad statistik får inte blandas utan att skillnaden redovisas. Tillväxtverket tillhandahåller länsuppdelad statistik för jämförelser mellan län, medan Segregationsbarometern beskriver variation inom ett län eller en kommun. Det är två olika analyser med olika analysenheter: den ena beskriver variation mellan län, den andra variation inom ett län eller en kommun. Läggs siffrorna i samma tabell utan förklaring ser läsaren tal för olika enheter sida vid sida och kan inte bedöma vad skillnaden står för.
Att jämföra områden inom ett län eller en kommun är alltså en annan analys än att jämföra län, och antalet områden kan inte behandlas som antalet län. Lös det praktiskt genom att hålla isär analyserna: antingen två separata tabeller eller diagram med varsin rubrik som anger nivån, eller en gemensam redovisning där varje siffra uttryckligen märks med vilken enhet den avser. Bredvid sammanställningen bör indikatorns definition, år, källa, nivå och indelningens årgång framgå, så att läsaren kan se vad som faktiskt jämförs.
Arbetssätt steg för steg – från fråga till färdig jämförelse
Arbeta i den här ordningen: (1) Formulera frågan med nivån inskriven, till exempel ”skillnader mellan områden inom kommun X” eller ”skillnader mellan kommunerna i län Y”. (2) Välj nivå utifrån frågan så att enheterna blir jämförbara. (3) Kontrollera att indikatorn finns på vald nivå; annars får frågan skrivas om eller besvaras på en grövre nivå. (4) Kontrollera vilken indelning och vilka gränser som gällde för de år du använder. (5) Bestäm jämförelsenorm: rikets genomsnitt som fast referens, eller jämförelser mot områden med liknande socioekonomiska förutsättningar med hjälp av områdestyperna i Segregationsbarometern.
Visualiseringen ska göra nivån synlig. SCB:s kartverktyg kopplar statistik till regionala indelningar, bland annat DeSO, så att områden kan färgas in utifrån värden eller förses med symboler – men nivån får inte framgå enbart av kartan. Skriv nivå, enhet och år i rubriken och i axel- och serieetiketter, inte bara i filnamnet, och använd samma nivå genomgående i figuren. I Segregationsbarometern kan statistik tas fram, skrivas ut och sparas i tabeller och diagram, vilket gör det möjligt att ta fram en jämförelse och samtidigt behålla underlaget för den som vill kontrollera den.
Dokumentera bredvid diagrammet: nivå, år eller årgång, källa, indikatorns definition, vilken indelning och årgång som använts, eventuella gränsförändringar och vald jämförelsenorm. Med de uppgifterna kan läsaren avgöra om jämförelsen är rimlig – om enheterna är av samma typ, om siffrorna avser samma geografi och samma år, och om skillnaden i figuren kan förklaras av något annat än det man vill visa.
Viktiga källor för regional statistik i Sverige
- Statistiska centralbyrån (SCB)
- Regional statistik, kartor och indelningar
- Boverket – Segregationsbarometern
- Analys av segregation inom län och kommun
- Tillväxtverket
- Länsuppdelad statistik, BRP+
- Riksdagen – Fakta om världen
- Underlagsrapporter för politikutformning
- Länsstyrelsen
- Lägesrapporter per län
